Regnet föll och gjorde vägen till en isbana. Jag hann en kilometer på den smala grusvägen, sen fick jag ett möte med en lastbil.
Bara att snällt backa tillbaka 1 km innan vi kunde mötas och han passerade mig. Bilen kanade och gled på isen, men det gick bra till sist ändå.

Den lite större, men fortfarande smala och väldigt kurviga landsvägen som är sista 6 km fram till E4, var om möjligt i ännu sämre skick. Isvallar, vatten på is och sörja.
Det gällde att köra tillräckligt fort för att komma upp för backarna, men inte så fort att du sen åker rakt fram i kurvorna. En spännande balansgång.

E4 gick bättre, tills jag körde om en lastbil och fick lätt vattenplaning på grund av allt regnande som skapat stora vattenansamlingar på vägbanan. Fick styr på bilen igen och resten av den vägen gick bra.

Sen kom vi in på småvägarna igen, och nu var det ännu isigare och halare. Jag körde kring 40km/h när plötsligt hemtjänsten kom i en kurva i hyfsad fart, och rakt emot mig och mitt på vägen.
Jag insåg att vi skulle fronta, och fattade ett blixtsnabbt beslut, vred på ratten och körde av vägen, och som i slowmotion ser jag den andra bilen kana mot mig och jag tänker att han kommer köra in i min sida, jag hinner inte undan, sen tar de stopp i en snödriva.

Märkligt nog klarar vi oss undan, och trots halkan och modden lyckas jag backa ut min bil på vägen igen. Jag vevar ner rutan på min bil för att prata med hemtjänsten som ber om ursäkt och frågar hur de gick.
Bortsett från att jag blev lite rädd en millisekund, och den känslan sitter kvar i kroppen, rycker jag på axlarna, säger att det är lugnt och kör vidare.

God morgon!
Svårt att vakna idag, trots bra sömn.
Regnet faller utanför mitt fönster, och av snön syns snart inte ett spår.

Två aussie trängs bredvid mig på soffan. De ligger så tätt att det ser ut som en hund, inte två.

Noah igår.
Vi ska till Helsingborg idag, vaccination hos veterinären.