Inatt har det stormat och regnat, bitvis var jag förundrad över att taket inte slets bort och flög iväg, ut över skogen och åkrarna.

Neah i soffan igår kväll.

Jag pratade med E häromkvällen, insåg att jag haft väldigt fel i vissa saker, att än en gång har det förflutna, allt det trasiga inuti mig tagit överhanden, och målat upp scenarier som inte finns, som aldrig har funnits.

Jag säger inte att det är lätt, att allt bara hängde på det, på mig. Han är också en trasig själ med sina svårigheter, men kanske, kanske kan vi få det att fungera tillsammans den här gången.

En dag i taget..