Strax efter åtta var kaffet klart och jag tog min bok, en av de rosa muggarna full med zoegas, mörkrostat, och gick ut och satte mig i den tidiga morgonen.

Hönsgården var full av skator och när jag och hundarna kom ut drabbades de av full panik och kunde inte finna samma väg ut igen som de tagit sig in.

Jag satte hundarna i hundgården och öppnade upp allt som gick åt de skräckslagna fåglarna. Skatorna var panikslagna, gång på gång flög de med sin blåskimrande fjäderdräkt rakt in i nätet, föll sen ner på marken och flämtade med vidöppna näbbar så att hela den lilla fågelkroppen skakade, och en av dem rev upp ett sår ovanför näbben som blödde.

Till slut lyckades jag få ut dem ur hönsgården och lugnet lade sig över gården.

Tranorna som bor i skogen här bakom ropade, tupparna gal sitt nyfunna hesa kuckeliku inne i hönshuset, och ja, en nästan helt vanlig morgon här :)