07:20, sträcker på mig, yrvaken, famlar efter telefonen, vill se vad klockan är. Två överlyckliga aussies, överallt bara tassar och mjuka pälsar, viftande svansar. Välkommen till min morgon, den bästa.

Trätrappan under mina fötter, knarrande trappsteg, golvet som är kyligt, mina sinnen är vidöppna i morgonljuset.

Barfotafötter, tassar ut i det daggvåta gräset som solen ännu inte hunnit värma upp. Fågelkvitter, sol, en mugg zoegas, själva essensen av livet ryms i ögonblicket.

Öppnar dörren till hönshuset, lyckliga fåglar flaxar ut i solljuset. Idyllen är komplett.

Tassar mot den mjuka mossan, ett dunkelt ljus över skogen, min pappas närvaro vilar över allting.

Ett barndomsminne flyter upp till ytan, stråk av vemod, flyktigt, innan det försvinner mellan stammarna och löses upp i ett ingenting.

Ikväll är flickan med oss, hon med det kortklippta håret och något oändligt sorgset vilande över hela sin lilla gestalt, men som nu glimtvis har fått ett annat ljus i ögonen.

Jag tar hennes hand, och vi går in bland träden.

Mötet på morgonen gick bra. Det om vidare jobb på företaget framöver alltså. Det är alltid lite nervöst innan första mötet tycker jag, som är introvert och en aning blyg i sammanhang med för mig okända människor.
Sen, när/ om jag känner mig bekväm, kan jag vara hur social och trevlig som helst :)

Är lite trött idag och vilar en stund halvliggandes i soffan. Samlar energi för dotterns tjat om att laga lunch, och sen tänker jag fortsätta med mitt golv.

Hämtade egenodlad sallad imorse. Gott både på smörgåsen och till maten. Det växer för fullt därute, även potatisen som snart ska kupas.

Ängelholm, behandling, en sväng in på Kvantum på hemvägen och sedan en lunch i solen på altanen med dottern.

Sen blev det gräsklippning, och efter det åkte grästrimmern fram den också. :)

Kolla, så här glad är jag tydligen när jag får leka med grästrimmern :) ha ha Dottern fotade.

Sen har jag nästan lagt klart golvet. Resten blir imorgon,men vi sover ändå i huset inatt. Hundarna är instängda med mig på sovloftet.
Det går alldeles utmärkt att flytta möbler själv, typ den tunga soffan, med hjälp av lite "drag" lakan.

Till sist bar det av ut i skogen vid halv nio, Lilly och valparna. Johnny som mår lite bättre idag fick egen promenad med dottern.

Ljuset är magiskt, och livet likaså just nu.

Jag vaknar upp i en sommaridyll. Fågelkvitter, sol och luften är varm.

Hönsen kacklar lite, kaffemuggen i min hand, den varma träaltanen under mina fötter. Livet som aldrig känns så levande som då.

En kråka kraxar på avstånd, det knastrande ljudet av däck mot grus när en bil kör förbi ute på vägen. Mina sinnen är fullkomligt öppna, alla intryck, livet är så påtagligt, så levande.

Idag har jag lagt golv, sen ****** timmar, efter det, gått med hundar, handlat och återigen lagt golv.
Klippt klor, borstat hundar osv
Känner mig ganska trött i kroppen just nu.

Det börjar arta sig lite nu..

Johnny, rottisen verkar sjuk, så det blir till att ringa veterinären imorgon. Han är 11 år och har svårt med höfterna och ryggen dessutom.

Lite kortfattat, för jag har saker på gång och ska vara på ett ställe klockan tio idag.

Helgen bjöd på fantastiskt väder, god mat, dricka, en massa hundar, söta, charmiga barn och ja, helt enkelt bästa sällskapet.

Neah och Noah träffade syrran, och en annan hund. Även Långnos var med och hade kul.

Vi som vågade ;)) klättrade upp i det drygt fyra meter höga jakttornet och fikade, dvs jag och barnen. Övriga fikade på marken, ha ha. :))

Fast till min väns upprättelse så klättrade hon faktiskt upp senare, efter fikat.
Sen skulle vi gå en genväg hem, ha ha, och gick vilse, tror eller ej, så min äldsta son fick komma och hämta oss med bilen för de gamla hundarna och barnen var trötta.

Syrran.

Långnos och vännerna. De kom så bra överens att Långnos ville följa med oss till Skåne när det var dags att åka hem.

Noah hade lite svårt att förstå varför Långnos inte var riktigt nöjd. ;))

Neah kan konsten att underhålla sig själv.

Trötta barn och hundar.

Det gick bra att köra hem, men vi gjorde misstaget att stanna i Ljungby för vad vi trodde var en snabb lunch. Hah, halva Danmark och typ hela Sverige tänkte samma sak och vår snabblunch tog 40 minuter att få. Ja ja, det var likadant på vägen upp och jag tänker att Ljungby måste vara ett populärt ställe, ska man ha restaurang så ska det nog vara där, och bråttom ska man inte ha om man ska äta där.

Hemkommen efter en underbar Ölandshelg, och sen har det varit full fart här med gräsklippning, golvläggning och ja bara allt på gården, höns hundar och odlingar.

Skriver imorgon, nu är jag för trött, men säger god natt med en bild på Neah och Noahs syster, som vi bland annat träffade på Öland.