Sol, kaffe och hundar på altanen. Dottern har arbetat och gjort så fint på gården.

Kycklingarna har varit ute en stund, men de är rätt så ängsliga av sig och går helst tillbaka in igen.

På kvällen gick vi i skogen, vek av in på nya stigar och fann än mer vackra, natursköna platser.

Gick lite fel och blev en aning osäker på var vi egentligen befann oss, och gick för säkerhets skull tillbaka samma väg vi kom, vilket gjorde att det nog blev lite i längsta laget för de unga valparna och den gamla Lilly som var lite halt idag.

Nåja, nu sover de gott i varje fall och imorgon blir det lite kortare. Kanske rent av en vilodag för dem, får se imorgon.

Åh imorgon kväll kommer min bästa vän med sina barn och Långnos hit över helgen. Underbart :))
Och dessutom kommer min äldsta son hit också. Han åker tillsammans med dem. Ännu mer underbart!
Det ska bli så kul i helgen med lite liv i huset.
Jag har satt på värmen i xhuset så vi alla får plats med våra hundar. Kanske blir det även en bastu? Vem vet.

#bastu #aussie #valpar #katter #minbästavän #husetfullt #lyckohelg

Under gårdagen höll jag mest på med hönsgården, lagade en dörr, flyttade gångjärnen och satte fast nätet igen. Det tog halva dagen på grund av att jag alltid måste leta efter allting, typ var är just den bitsen jag behöver till skruvdragaren, och var är nu skruvarna, och sågen, jag svär att den hängde där på sin krok i verkstan i förra veckan, men nu är den mirakulöst borta, som uppslukad av ett svart hål.

När jag äntligen hittat det jag behöver, så är det någon annan som behöver något av mig, dotter, valpar eller telefonen ringer, och så kommer jag av mig.

Men till slut så. Nu är det klart så hönsen kan vara ute på båda sidorna i hönsgården.

Efter det var de kväll och dags för den obligatoriska promenaden i den dunkla och magiska skogen.

Vid det här laget var jag hyfsat trött faktiskt, och när vi kom fram till vår plats i skogen lade jag mig raklång i mossan, med huvudet mot en stubbe och solen i ansiktet som värmde, och så låg jag där fullkomligt avslappnad med hundarna runt mig tills solen försvann bakom trädens stammar och det blev kallt. Då gick vi hemåt igen.

Jag hade lovat dottern att baka kärleksmums, så det vara bara snällt sätta igång med det och vända upp och ner på köket. Samtidigt ringde en gammal bekant som jag inte pratat med på väldigt länge och det blev ett långt samtal som jag knappt hann avsluta innan en av mina närmsta vänner ringde hon också sen, och min dotter trampade och tjurade missnöjt runt mig på grund av min uteblivna uppmärksamhet på henne.

Till slut var kakan klar och vi fikade i en stund av lugn och harmoni. Då var klockan redan nio och jag hade hönsen att se till och den ena katten kunde jag inte hitta någonstans. Vi letade överallt dottern och jag, rädda att hon kanske skulle ha lyckats smita ut någon gång under dagen då ytterdörren stått öppen.

Till slut fann vi henne under duschkabinen i badrummet. 

Jag tog valparna med mig in i sovrummet, satte kompostgaller för så de inte kan jaga katterna på natten, och sen fick jag äntligen sova. 

Nu på morgonen kunde jag inte hitta någon av katterna, men jag vet att de är inne någonstans i vart fall, men de är makalösa på att gömma sig. Det var minus sju nu på morgonen igen, usch. Längtar efter värmen nu.